Att kunna säga farväl!
Barn har väldigt lätt att säga vad de tycker & även mycket stark vilja för att få sin vilja igenom. Inom yrket som jag arbetar i möter vi barn som är väldigt sociala medans deras föräldrar kan vara väldigt tystlåtna utav sig & nära till att inte säga någonting alls!
Det som lättas får föräldrarna att öppna upp sig är när deras fram fusiga barn börjar samtala med oss.
Att kunna kommunicera är ett sätt att utvecklas & att skapa en realtion med personen. Personer som har svårt att kommunicera kan förstås använda kropps språket. Men att lösa problem utan att kommunicera kan bli väldigt svårt.
Idag sprang en femårig pojke fram till mig. Jag funderade för ett ögonblick vad han skulle säga. Men jag mötes utav en kram & att han ler & säger: Ni har gjort ett underbart jobb! Han vänder sig sedan om & springer tillbaka en liten bit. Han vänder sig om & ropar något mer som jag ej kan uppfatta. Men jag ler & vinkar tillbaka när jag ser honom stiga in i bilen där familjen sitter & väntar för att troligtvis bege sig hemmåt från sin semester.
Kan inte annat än att fälla en tår när jag ser pojken åka iväg!
Ett möte som jag kommer att påminnas utav.
Så många underbara personer som jag har träffat under mitt arbete här uppe. Både barn & föräldrar & arbetskollegor.
Carolin L
